Klimatprognos år 2040 : förändrade förutsättningar för svensk växtproduktion.

Johan Persson

 

Trädgårdsingenjör Odling

Syftet med den här litteraturstudien är att med bakgrund i Sveriges historiskt låga självförsörjandegrad som en del av den inhemska försvarsförmågan titta på vilka nya odlingsförutsättningar klimatförändringarna medför. Dessa odlingsförutsättningar har sedan parats ihop med information om odlingsförutsättningar för grödor vi idag inte odlar eller odlar mycket begränsat, inom landet för att ge en uppfattning om vilka grödor vi kan föra in i Sverige och när vi kan göra det. Även förflyttning norrut av grödor vi odlar i södra Sverige tas i beaktning. Klimatprognosen som använts är RCP4,5 från FN:s internationella klimatpanel som är en av fyra olika pessimistiska eller optimistiska prognoser. Vald prognos är den som närmast stämmer överens med uppmätta värden om det faktiska klimatförändringarna. Prognosen som används som underlag i denna litteraturstudie sträcker sig till år 2100 och utgångspunkten i diskussionen och resultatet tar avstamp år 2040 då tillräckligt stora förändringar har skett för att klimatet ska ha ändrats så mycket att detta blir intressant att observera. Sveriges årsmedeltemperatur kommer i slutet av 2000-talet att ha höjts med mellan tre till sex grader jämfört med idag och med stor skillnad på norra och södra Sverige. Norra Sverige kommer att se störst förändring i temperatur vintertid och södra Sverige kommer att se störst förändring sommartid. Klimatförändringarna medför inte bara högre temperaturer utan även osäkrare väderlek och extremväder som kan påverka hur odlingen i Sverige bedrivs i framtiden. Extremväder kommer mest att påverka södra Sverige eftersom dessa delar av landet kommer få mest extremt väder på sommaren. Norra Sverige kommer därmed uppleva mer extremväder på vintern när vi ändå inte odlar. Resultatet utgör en rekommendation om vilka grödor som är värda att titta närmare på och en diskussion om vilka konsekvenser och möjligheter detta får för Sverige. Exempel på de viktigaste framtidsgrödorna är bland annat: Sötpotatis, aubergin, durumvete och sojabönor. Slutsatsen i av min litteraturstudie är att Sverige har stor potential att införa nya grödor och på så sätt öka sin självförsörjandegrad men att mer forskning, internationella samarbeten och politisk vilja krävs för att utvecklingen ska gå, och fortsätta gå, åt önskvärt håll.

Kunskapsförändringar i svenska trädgårdshandböcker, 1840-1950

Andreas Sahlqvist

Trädgårdsingenjör Design

“Change of knowledge in Swedish gardening handbooks from 1840 to 1950” is a 
bachelor thesis in Landscape architecture at the Swedish University of Agricultural 
Sciences at the location Alnarp. The intent of the thesis is to investigate the 
knowledge and competence development within gardening handbooks in Sweden 
during the period of 1840 to 1950. How does the knowledge change, which 
knowledge disappears, which knowledge is kept and which new knowledge is 
added? The study is based on a total of thirteen gardening handbooks. The 
exploring of knowledge through history is limited to a handful of specific topics, the 
proper time for irrigation and which water to irrigate with, the soil, manure, 
fertilizers, the plantation of fruit trees and in that subject also the manual labor 
involved such as digging the planting pit, fertilizing, proper time for plantation, the 
actual plantation and fruit tree replanting. The study finds development in 
knowledge and also knowledge loss.

Recirkulering av restprodukter och gynnande av arbuskulär mykorrhiza : två möjliga faktorer i strävan mot ett hållbart fosfornyttjande?

Karl-Johan Fabó

Trädgårdsingenjör Odling

Låg förekomst av växttillgänglig fosfor är en begränsande faktor för grödors tillväxt på många odlingsmarker. Under det senaste århundrandet har odlare i allt högre utsträckning kommit att använda mineralgödsel för att kunna erhålla tillräckligt stora skördar. Råfosfat, som används som råvara vid framställning av mineralgödselmedel, är en ändlig resurs. En framtida brist på råfosfat kan komma att äventyra den globala matsäkerheten. Utöver det är överanvändning av mineralgödsel förknippat med negativ miljöpåverkan, såsom övergödda akvatiska ekosystem. Möjligheter finns dock att effektivisera fosforanvändandet inom jordbruket. Lantbruk, industri och stad producerar kontinuerligt stora mängder fosforinnehållande avfall. Olika restprodukter kan återföras till odlingsmarker i högre utsträckning än vad det idag görs, i strävan att sluta de antropogena fosforkretsloppen. 

Det här arbetet tar upp ett urval fosforinnehållande restprodukter, där vissa redan idag återförs i stor utsträckning medan andra kan ha potential till att användas i högre grad. Dessa skiljer sig gällande påverkan på markegenskaper, såsom näringskoncentrationer, mullhalt, markstruktur och påverkan på mikroliv. 

Arbuskulär mykorrhiza (AM) är en vanligt förekommande symbios mellan växter och vissa grupper av svampar som kan gynna växters forsforupptag. Att gynna förekomst av AM inom jordbruket har föreslagits vara en faktor för ett mer hållbart fosfornyttjande. Många biotiska och abiotiska faktorer påverkar förekomst av AM. Arbuskulära mykorrhizasvampar (AMF) missgynnas ofta av förhöjda halter av växttillgänglig fosfor till följd av mineralgödsling. I flertalet av de studier som inkluderats i detta arbete har tillförsel av restprodukter gynnat förekomst av AM, vilket i sin tur lett till gynnande av grödors fosforupptag. 

Risker med föroreningar som i olika utsträckning förekommer i restprodukter är ett omdiskuterat problem. Vid förekomst av tungmetaller och organiska föroreningar har det konstaterats att mykorrhizakoloniserade rötter i vissa fall kan begränsa bioackumulering av gifter. Många svåröverblickbara faktorer spelar dock in och i vissa fall kan ett ökat upptag av föroreningar istället erhållas. Det verkar därför inte vara ett alternativ att förlita sig på rotkolonisering för att säkra giftfria grödor. 

Utifrån litteraturen som inkluderats i detta arbete dras slutsatsen att det finns stora möjligheter till att recirkulera fosfor i högre utsträckning än vad det görs idag. Tillsammans med arbuskulära mykorrhizasymbioser kan det bidraga till ett mer hållbart fosfornyttjande. Det kan finnas behov av att utveckla enkla analysmetoder för att kunna analysera jordbruksmarkers AMF-status, så att odlare kan välja rätt åtgärder för att upprätthålla markens AMF-samhällen. Vid förädling av moderna grödor har ibland grödors AMFkompatibilitet försämrats. Därför finns det potential för nutida förädlare att ta fram grödor som är mer kompatibla med AMF. Det är dock viktigt att föroreningshalter i restprodukter hålls under bestämda gränsvärden för att inte riskera att jordbruksmarker och grödor kontamineras. Här kan certifierings- och övervakningssystem ha en roll att spela. Utöver det kan det vara fördelaktigt att använda moderna tekniker för att extrahera koncentrerade föroreningsfria fosfatföreningar ur avfall.

Trädgårdsväxter på rymmen : en studie av åtgärder för att begränsa spridningen av fyra invasiva främmande växtarter.

Kajsa Boman Lindkvist

Trädgårdsingenjör Odling

Invasiva främmande växter är ett växande globalt problem som innebär ett hot mot biologisk mångfald, kan ge ekonomiska konsekvenser och i vissa fall hälsoproblem för människor. Från början var en del av växterna uppskattade trädgårdsväxter som efterhand letat sig ut från trädgårdar och parker till den omgivande naturen, där några blivit så framgångsrika att de konkurrerar ut inhemsk vegetation. För att ta reda på vilka växtarter som bedöms som mest problematiska i Sverige och vilka bekämpningsåtgärder som används har kvantitativa intervjuer genomförts med ett antal kommuner. I kandidatarbetet presenteras fyra växtarter som används eller har använts som trädgårdsväxter och som bedöms som invasiva i Sverige: parkslide, Fallopia japonica, jätteloka, Heracleum mantegazzianum, vresros, Rosa rugosa och jättebalsamin, Impatiens glandulifera. Några av slutsatserna är: att ett samordnat åtgärdsprogram för bekämpning av invasiva främmande växter bör utformas, bekämpning av invasiva främmande växter är kostsam och ekonomiska resurser efterfrågas av de kommuner som intervjuats samt att det är viktigt att kunskapen om växternas livscykel och reproduktion är hög så att bekämpningsåtgärderna blir effektiva.

Omgestaltning av entrésituationer vid Råda Säteri : ett arbete om att omgestalta en 1700-talsanläggning

Magdalena Arvidsson

Trädgårdsingenjör Design

Råda Säteri ligger i Mölnlycke strax utanför Göteborg. Platsen ligger vackert vid ett naturreservat invid Rådasjön och är sedan 1969 byggnadsminnesmärkt. Platsen är ur ett både kulturhistoriskt och trädgårdshistoriskt perspektiv mycket spännande. Trädgården har under årens lopp genomgått en del förändringar. Dess stomme är dock bevarad och är troligtvis från 1600-talet och bjuder på de typiska barocka dragen med långa siktlinjer och terrasseringar. Flera inflytelserika personer har stått som ägare till Råda. Idag är det dock Härryda kommun som är ansvariga. Idag har Råda Säteri förlorat en del av sin ursprungliga stolthet och en del förändringar behöver göras för att platsen till fullo ska kunna erbjuda den trädgårdsintresserade besökaren en fullvärdig upplevelse. Härryda kommun bad mig att, på ett fritt sätt, gestalta Råda Säteris entrésituationer. Det övergripande målet med alla mina arbeten som trädgårdsarkitekt är att skapa långsiktiga och hållbara lösningar som tar sin utgångspunkt i varje plats. Det här självständiga arbetet handlar således om problematiseringen kring hur mitt arbete med att gestalta nya entrésituationer till en plats som den här går till. Utgångspunkten för det har varit att ta fasta på vilka värden som jag själv anser är viktiga att beakta i arbetet med en nygestaltning av en plats. Den diskussionen ledde mig vidare till att undersöka fenomenet Genius Loci. Den undersökningen blev grunden till en modell som jag kunde använda i min platsanalys. Med den modellen som analysredskap kunde jag på ett tillfredställande sätt belysa värden som tidigare verkat tillsynes abstrakta. Sammantaget upplevde jag att jag kunde göra en fullgod platsanalys som inbegriper alla de ting som jag anser krävs för att man ska kunna lyssna in och förstå en plats på ett genomgripande plan. Jag menar att det utgör fundamentet till att skapa långsiktiga och hållbara designlösningar på det sättet som jag själv strävar efter.

Vidare handlar arbetet också om att förstå processen och aspekterna som kommer med att arbeta med en kulturhistoriskt värdefull plats denna.

För att grunda mina gestaltningsförslag i teori krävdes också ett avsnitt som behandlar ämnet entréarkitektur.

Det här är ett personligt arbete som handlar om min kreativa process med platsen Råda Säteri. Den processen har drivits framåt av ömsom litteraturstudier ömsom genom att vara i en kreativ ritprocess. Målet har varit att grunda mina gestaltningsförslag i både platsen och teorin. Det återstår att se hur mina förslag kommer att mottagas av Härryda kommun. Som framtida trädgårdsarkitekt har jag förstått vikten av att grunda mina förslag i platsen till fullo. I synnerhet i arbetet med kulturhistoriskt värdefulla platser om platsen ska få leva vidare till kommande generationer. Det bör alltid vara vårt huvudsyfte.

Arts-and-craftsrörelsens gröna rum : trädgårdar i England vid sekelskiftet 1900

Ulrika Jonsson

Trädgårdsingenjör Design

Målet med denna studie är att utforska arts-and-craftsträdgårdens karaktär genom att studera dess designelement och hur dessa är beskaffade. Arts-and-craftsrörelsen var en av de mest inflytelserika strömningarna inom design i modern tid. Dess ideal har återanvänts och tolkats av många formgivare på 1900- och 2000-talet. Rörelsen föddes ur invändningar mot industrialismens verkningar under andra hälften av 1800-talet i England. Förgrundsgestalterna inom rörelsen var John Ruskin (1819-1900) och William Morris (1834-1896). Man förespråkade vikten av hantverk, även skapandet av trädgårdar betraktades som ett hantverk. Inspiration till arts-andcraftsträdgårdarna hämtades från Tudortidens och medeltidens trädgårdar. William Robinson som rekommenderade användning av härdiga växter som planterades i naturalistiska kompositioner var en revolutionerande inspirationskälla.

För att analysera arts-and-craftsträdgårdens egenskaper har jag gjort en litteraturstudie; böcker, tidningsartiklar och internetkällor har använts. Jag besökte flera arts-and-craftsträdgårdar i England våren 2017. Dessutom har det gjorts en jämförande studie av två trädgårdar: Snowshill Manor och Great Dixter för att ytterligare klargöra vari arts-and-craftsträdgårdens karaktär består.

Arts-and-craftsträdgården formades av ett antal trädgårdsrum som kopplades samman av axlar och vyer. Man steg in i en annan värld som var spännande och lite mystisk, de olika rummen hade för det mesta olika teman. Trädgården betraktades som en förlängning av huset. Planteringarna var naturalistiska inom en formell struktur vanligen bestående av häckar. Härdiga traditionella växter och lokala material användes vid trädgårdsskapandet. Det framgick av den jämförande studien att arts-and-craftsträdgårdar kan vara mycket olika varandra. Det fanns en stor mångfald ibland trädgårdarna och vi kan lära oss mycket av dem ännu idag. Det fanns bland annat en vilja att ta tillvara naturresurserna som är minst sagt lika aktuellt idag och det finns många spännande designlösningar som kan vidareutvecklas av oss i nutiden.

Gestaltningsförslag för att främja den biologiska mångfalden i privatträdgårdar.

Lina Rantala

Trädgårdsingenjör Design

De naturliga habitaten för olika organismer på jorden har förändrats, vilket har lett till minskad biologisk mångfald. Genom vår konsumtion av naturen förödas ekosystem, arvsanlag och arter. Detta försämrar arternas och ekosystemtjänsternas förmåga att hantera olika förändringar, så som klimatförändringar. Det har visats att områden med en högre omgivningsvariation även leder till en ökad biologisk mångfald. Svenska trädgårdar består idag nästintill till hälften av gräsmattor. Alltså kan dessa trädgårdar vara en utgångspunkt för att skapa mer varierande miljöer där en högre biologisk mångfald kan uppnås.

Genom en översiktlig litteraturstudie lyfter detta arbete fram vad den biologiska mångfalden är och vad den tillför. Därmed vikten av att gynna den och vilka främjande åtgärder privatpersoner kan göra i deras trädgårdar för att bidra till en ökad artrikedom. Den samlade informationen av litteraturstudierna appliceras därpå i ett verkligt fall, där ett gestaltningsförslag tas fram utifrån de åtgärder som tas upp.

Arbetet visar på att det är möjligt att skapa främjande miljöer i privatträdgårdar med ett estetiskt värde som kan bidra till en ökad biologisk mångfald. Detta genom att tillgodose alla de livsförutsättningar som organismer kräver under hela dess livslängd. Syftet är att utifrån arbetet ge privatpersoner en förståelse av hur de kan främja biologisk mångfald i sin trädgård utifrån de förutsättningar som platsen erbjuder. Detta kan leda till ett ökat intresse för fler privatpersoner att granska deras egna trädgårdar och möjligen använda detta arbete som underlag i ett åtgärdande syfte.

Vårlökar i offentlig miljö : vårlöksförslag till verkliga exempel i stad.

Johanna Wallén

Trädgårdsingenjör Design

Det här kandidatarbetet avser att visa på vårlökars användningsmöjligheter för olika situationer och ståndorter i offentlig miljö. Förhoppningsvis kan arbetet väcka ett intresse och uppmana fler till att använda detta växtmaterial.

Vårlökar förlänger växtsäsongen och förskönar platser genom att tillföra färg och växtlighet från tidigt på året samtidigt som den biologiska mångfalden gynnas av att tillgängliggöra föda. Information om olika vårlökar och hur de kan användas finns det lite litteratur om. Därav har syftet varit med arbetet att undersöka vårlökars potential att användas vid olika situationer i offentlig miljö och vilka vårlökar som kan användas för olika ståndorter. Detta har gjorts utifrån följande 
frågeställningar:

• Hur och var används vårlökar i offentlig miljö idag?

• Vilka vårlökar är bra att använda för olika ståndorter och situationer?

 

I arbetet har undersökningar genomförts av användning av vårlökar i offentlig miljö med hjälp av litteratur, studier av två städer och samtal med yrkesverksam för att visa på vilka användningsmöjligheter som finns. Det har även resulterat i en förteckning av vårlökar med ståndortsbeskrivningar samt vårlöksförslag till tre platser i stad med olika ståndorter och situationer så som torr gatumiljö, gräsyta samt perennrabatt.

Typer av användningsområde för vårlökar i offentlig miljö som framkommit av arbetet är i gräsmatta, perennrabatt, lund och woodland, under buskar, träd och i bryn, ettårsplanteringar samt hårdgjord stadsmiljö. Vårlökar används främst i förvildningssituation vilket betyder att de får spridas fritt över en större yta och har ett naturlikt uttryck. Användbara vårlökar som lyftes fram i 
litteratur och som ofta förekom i offentlig miljö i förvildningssituation var vintergäck (Eranthis), vårstjärnor(Chionodoxa), blåstjärnor (Scilla), påsk- och pingstliljor (Narcissus) och porslinshyacinter (Puschkinia). Dessa vårlökar är billiga i inköp samt skötselextensiva
och långlivade i en förvildningssituation.

Kan mellangrödor bidra till en ökning av naturliga fiender i det europeiska odlingslandskapet?

Karolina Sahle

Trädgårdsingenjör Odling

I denna rapport undersöks översiktligt om mellangrödan som ekologisk fokusareal har potential att bidra till ökad mängd nyttodjur i jordbruket. I dagens Europa finns indikationer på att biomassan av flygande insekter minskat med ungefär 75 % de senaste trettio åren. Anledningen till detta är främst att jordbruket expanderat och intensifierats samt användningen av kemiska bekämpningsmedel. Eftersom EU har en gemensam jordbrukspolitik är det intressant att titta på denna och på om dess styrmedel för att öka biodiversiteten har potential att fungera. EU införde 2013 krav på förgröning som ett sätt att göra gårdsstödet mer miljövänligt, där ett mål var att öka den biologiska mångfalden. Som en del av förgröningen finns de ekologiska fokusarealerna (EFA) och 2016 var det vanligaste sättet att uppfylla kraven för ekologiska fokusarealer i EU att odla en mellangröda. Den huvudsakliga anledningen att odla en mellangröda har i Sverige hittills varit att minska kväveläckaget. Mellangrödan skulle också potentiellt kunna bidra med andra tjänster, exempelvis positiva växtskyddseffekter genom att gynna de naturliga fienderna. Ramverket SNAP som står för skydd, nektar, alternativ föda och pollen sammanfattar de behov de naturliga fienderna har. Blommande mellangrödor har potential att bidra med pollen och nektar till nyttoinsekter, och på så vis öka deras närvaro i jordbruket samt deras vitalitet. Att marken hålls bevuxen en större del av säsongen och hos vissa mellangrödor även täcks vintertid kan innebära skydd och övervintringsmöjligheter. Ett ökat antal nyttoinsekter i odlingen bidrar till minskat behov av kemisk bekämpning, vilket i sin tur gynnar insekterna i stort. De mellangrödor som vi främst odlar i Sverige idag tillhör samma växtfamiljer som våra vanligaste huvudgrödor. Detta kan potentiellt leda till problem gällande spridning av skadeinsekter och svårigheter att hålla goda växtföljder. Ökad användning av mellangrödor från andra växtfamiljer samt ytterligare forskning om vilka grödor som i så hög grad som möjligt gynnar nyttoinsekter samtidigt som de missgynnar skadeinsekten skulle kunna vara en möjlig lösning. För att insekterna skall kunna gagnas av de blommande mellangrödorna som förser dem med pollen och nektar behövs också platser för övervintring och reproduktion i närheten till de blommande fälten. Miljövinster från de ekologiska fokusarealerna är inte så stora som de skulle kunna vara, detta på grund av låga krav på skötsel och kvalitet. Det skulle eventuellt kunna vara en risk att mellangrödor odlas istället för andra ekologiska fokusarealer som gynnat den biologiska mångfalden mer.

Vegetationen och den upplevda tryggheten : betydande faktorer i den bostadsnära utemiljön

Hanna Berg

Trädgårdsingenjör Design

Att uppleva otrygghet i den bostadsnära utemiljön är något som kan påverka såväl hälsan som vardagslivet för de boende i ett bostadsområde på ett oönskat sätt. Frågan om vad som orsakar den upplevda otryggheten är komplex och det finns i själva verket inga enkla lösningar på problemet. Flera olika faktorer spelar in och de bakomliggande orsakerna går att härleda till såväl individuella upplevelser som strukturer i samhället. Tydligt är att många av de faktorer som bidrar till en upplevd otrygghet i den bostadsnära utemiljön inte på ett enkelt sätt går att bygga bort. Dock är det möjligt att förbättra de miljömässiga förutsättningarna för att öka den upplevda tryggheten.

En litteraturstudie baserad på den forskning som fram tills idag bedrivits kring trygghetsupplevelser i den bostadsnära utemiljön och den roll vegetationen spelar i sammanhanget utgör grunden för det här arbetet. Några av de vanligaste faktorerna som bidrar till upplevd otrygghet behandlas i arbetet för att sedan diskuteras utifrån frågeställningen om huruvida den upplevda tryggheten i den bostadsnära utemiljön kan påverkas positivt av att vegetation integreras i utformningen av utemiljön. I synnerhet i bostadsområden där vegetation sedan tidigare saknas.

Beroende på kontext och typ av vegetation kan den upplevda tryggheten påverkas såväl positivt som negativt. Ofta beror inte den upplevda otryggheten på varken själva bristen eller förekomsten av vegetation i sig utan snarare på hur den används i den specifika situationen, hur välskött den upplevs, om den bidrar till eller förhindrar en god överblick och känsla av kontroll, om den förbättrar eller försvårar möjligheten att orientera sig i området med mera.

Används vegetationen rätt och i kombination med till exempel bra belysning och andra rumsskapande element finns möjligheten att förbättra den upplevda tryggheten.

Den palliativa trädgården : ett underlag för en grön miljö till Palliativvårdsavdelningen i Malmö

Fanny Stenegard

Trädgårdsingenjör Design

Palliativ vård ges till de personer som kommit till den punkt där deras sjukdom inte längre går att bota. De personer som har svårare symtom kan bli kopplade till den specialiserade palliativvården och komma till en palliativvårdsavdelning. Syftet med detta examensarbetet är att undersöka hur gröna miljöer kan vara till hjälp för patienterna på palliativvårdsavdelningen i Malmö och hur de utemiljöerna som finns på avdelningen kan anpassas för att möta patientgruppens behov. För att besvara frågeställningen i arbetet har en litteraturstudie, kvalitativa intervjuer, med personalen från palliativvårdsavdelningen i Malmö, samt en kvalitativ enkät för patienter och närstående genomförts. Arbetet har resulterat i en lista med faktorer att ta hänsyn till vid en framtida om- eller nybyggnation av palliativvårdsavdelningen. För att den gröna miljön ska fungera i ett vårdsammanhang och ge positiva hälsoeffekter har ett miljöpsykologiskt perspektiv använts.

Möjligheterna att odla ’Stockless Organic’ i södra Sverige : kan vi få tillräckligt med näring till eko-jordbruket kombinerat med en minskad animalieproduktion?

Louise Rehnström

Trädgårdsingenjör Odling

Andelen ekologisk odling ökar runt om i världen, liksom konsumenternas efterfrågan på ekologiska produkter. Samtidigt blir enskilda jordbruk och hela jordbruksområden mer specialiserade på ett fåtal typer av livsmedelsproduktion. Detta medför att ekologiska gårdar som enbart producerar vegetabiliskt livsmedel måste importera stallgödsel för gårdens näringsförsörjning. Ett ekologiskt jordbruk hade fått en större grad av resiliens samt även mindre miljöpåverkan om grödornas näring kunde skapas på gården utan att behöva importera stallgödsel. Begreppet Stockless Organic innebär att odlaren applicerar olika metoder för att kunna odla utan någon tillsats av animaliskt gödsel. Odlaren arbetar då med organiska växtmaterial som tillsätts jorden och höjer andelen upptagbar växtnäring genom att brytas ner i olika biologiska processer. Dessa processer påverkas av markens egenskaper, vilka man därför behöver ha kunskap om för att lyckas med näringstillförseln.

Genom att odla en stor del gröngödsling i växtföljden kan ett jordbruk få tillräckligt med växtnäring till avsalugrödorna. Det finns olika metoder hur gröngödslingen kan odlas, antingen som vallodling en eller flera säsonger eller som en mellangröda, samt olika spridningstekniker av den ovanjordiska biomassan. Klippet från gröngödslingen kan antingen lämnas kvar på platsen för att brytas ner, flyttas och spridas ut på olika fält, eller genomgå en syrefri rötningsprocess som resulterar i ett mobilt gödselmedel.

Problematiken med gröngödsling är att det tar upp jord som annars kunde ha använts till att odla en gröda som ger intäkter, samt att gröngödslingens tillväxt, därmed gårdens gödselmaterial, är lika beroende som grödan av faktorer som gynnsamt väder och frånvaron av patogener för en lyckad tillväxt, och kan därmed visa stora variationer från år till år, vilket inte är fallet om man årligen köper in samma mängd gödsel. Samtidigt ger en ökad andel gröngödsling högre jordbördighet som i längden i sin tur gynnar större skördar.

Gravmonument i svenska parkmiljöer : idéer, ideal och formspråk.

Hanna Åberg

Trädgårdsingenjör Design

Den här uppsatsen syftar till att besvara vilka idéer och ideal som kännetecknar gravmonument i svenska parkmiljö samt hur de har utformats genom historien. En litteraturstudie har utförts baserad på tvärvetenskaplig västerländsk litteratur med avsikt att förstå de influenser som format svenska gravmonument i parkmiljö. Tre svenska gravmonument har studerats noggrannare i syfte att jämföra dem med samtida svenska och europeiska parkideal, och även för att se historiska kopplingar. Resultatet av arbetet visar att bakomliggande ideér är individuellt styrda av samtida ideal, och präglas av underliggande landskap i form av kollektiva minnen och myter. Gemensamt som idé för gravmonument är tanken att skapa en utopi. Hur idealet för utopin sett ut varierar genom historien och har haft flera namn - den besjälade naturen, Eden och Arkadien. Utformningen av gravmonument är ett resultat av monumentets bakomliggande idé och samtidens ideal. Kontinentala ideal har präglat det svenska parklandskapet även om traditioner, kultur och faktiskt landskap har styrt den slutgiltiga utformningen. Genom historien har gravmonument ofta placerats på en höjd med närhet till vatten och invid träd.

 

Uppsatsen har kommit fram till att utformningen av gravmonument har gått i cykler och har därmed ständigt refererat bakåt i tiden. De svenska gravmonumenten har tydliga likheter med heliga lundar från fornnordisk tid. Traditionen av den besjälade naturen har fortlevt i Sverige där den ligger som ett grundtema i utföranden av gravmonument.

Vilda pollinatörer i ett svenskt skogsjordbrukssystem.

Lisa Conrad

Trädgårdsingenjör Odling

Den biologiska mångfalden i världen är akut hotad och är ett av de största problemen inom ekologisk hållbarhet. Inom biologisk mångfald räknas naturligt förekommande pollinerande insekter, vars närvaro minskar. Forskning visar att monotona landskap missgynnar de vilda pollinatörerna. Landskap och odlingar där resurser som föda och boplats erbjuds insekterna ger positiva effekter på deras närvaro och överlevnad. Detta arbete är en utförd litteraturstudie där odlingssystemet alléodling prövas för att se om detta kan påverka de vilda pollinatörerna positivt och gynna deras närvaro i odlingen. Forskningsstudier visar att alléodlingssystem med integrerade häck- eller trädrader i odlingen gynnar de vilda pollinatörerna med pollen och nektar under en stor del av året samt habitat. En testodling, Agroekologisk Intensifiering (AI), på SITES Lönnstorp forskningsstation, och dess växtslag samt tillhörande vilda pollinatörer har undersökts i syfte att se om detta system kan gynna vilda pollinatörer. I systemet finns integrerade äpple- och häckrader i en annuell odling. Häckraden kan definieras att bli av hög kvalitet och systemet bidrar med boplats och en lång succession av blommande växter.

Hur odlare genom odlingsåtgärder kan påverka mikrolivet i jorden : en litteraturstudie

Maria Olsson

Trädgårdsingenjör Odling

Jordens mikroliv har visat sig vara känsligt för de störningar som människan orsakar vid brukning av jorden. Ett rikt mikroliv är viktigt för jordens funktionalitet och antalet mikroorganismer kan ses som en indikator för jordens hälsa och kvalitet. I denna litteraturstudie är syftet att beskriva vilka förutsättningar som är gynnsamma för ett rikt mikroliv i marken och hur dessa förutsättningar skulle kunna uppnås genom odlingsåtgärder med följande frågeställningar: Vad består jordens mikroliv av, och vad är de olika organismgruppernas funktioner? Vilka yttre parametrar påverkar mikrolivet? Hur påverkar olika odlingsåtgärder mikrolivet i marken?

 

Det finns många mikroorganismer i jorden som utför funktioner som är positiva för en odling, exempelvis mineralisering, nitrifikation och kvävefixering. I detta arbete berörs bakterier inklusive aktinomyceter, svampar, arkéer, protozoer och till viss del även alger och oomyceter. Mikroorganismer reagerar snabbt på växlande omständigheter i sin närliggande miljö och är därför känsliga för olika odlingsåtgärder som utförs under en odlingssäsong. Fuktighet, temperatur, pH, andelen organiskt material, jordens näringsinnehåll, klimat och jordart är alla yttre faktorer som påverkar jordens mikroliv. De olika odlingsåtgärderna som behandlas är marktäckning, tillförsel av organiskt och mineraliskt gödselmedel, jordbearbetning, flamning, kemisk bekämpning och växtföljd. Resultatet visar på de många faktorerna som påverkar jordens mikroliv, och sammanfattningsvis är marktäckning med organiskt material, tillförsel av organiskt gödselmedel och minskad jordbearbetning några av de odlingsmetoder som visade sig vara gynnsamma av de odlingsåtgärder som togs upp i det här arbetet.

Hype, hot eller möjlighet? : en analys av blockkedjeteknik för livsmedelskedjan och dess potentiella inverkan på svenska primärproducenter

Emilie Åberg

Trädgårdsingenjör Odling

Livsmedelskedjorna blir allt mer komplexa och matfusk och kontaminerade livsmedel orsakar sjukdomar, ekonomiska förluster och påverkar kundernas förtroende för livsmedelsindustrin negativt. Blockkedjebaserade lösningar för ökad spårbarhet och transparens är en ny, mycket omtalad teknologi. Det är dock svårt att som lekman sätta sig in i huruvida denna teknologi håller vad den lovar, samt vilka konsekvenser det i så fall kan ha för de olika aktörerna i livsmedelsproduktionskedjan. Arbetet består av en Swot-analys och en litteraturstudie där blockkedjeteknologin för produktionskedjor först analyseras och sedan diskuteras utifrån dess potentiella påverkan för den svenska primärproducenten. Dessa producenter har idag en svag ställning på marknaden, med prispress ifrån handeln, och ökande import såväl som livsmedelskedjornas egna varumärken att konkurrera med, samt problem att föra fram och verifiera sina kvalitetspåståenden, mervärden och sina varumärken. Stora livsmedelkedjor och grossister runt om i världen investerar nu i blockkedjeteknologi. Om dessa aktörer driver fram ett införande av denna teknik i kedjan kan detta påverka primärproducenten på en rad sätt. Dels kan matsäkerhetsrisker minska, det kan bli lättare att styrka olika kvalitetspåståenden och att föra fram sina mervärden till slutkund. Andra stora trender som Internet of Things, Big Data och Smart Agriculture kan samverka med den ökade transparens som blockkedjan kan föra med sig, och skapa nya möjligheter när primärproducenten får spela huvudrollen i “berättelsen om produkten”. Samtidigt innebär ökad transparens att nya frågor uppstår som primärproducenten bör fundera på, när kunder och andra aktörer får tillgång till stora informationsflöden och ökad insyn i livsmedelskedjan.

Potentiella  framtida  problem  i  Sverige  med  den   invasiva  arten  Malörtsambrosia,  Ambrosia  artemisiifolia : ­en fördjupande studie om Ambrosia artemisiifolia

Siri Wässing​

 

Trädgårdsingenjör Odling

Malörtsambrosia (Ambrosia artemisiifolia) är en växt som härstammar från Nordamerika där den är ett utbrett problem inom jordbruket. För pollenallergiker är malörtsambrosian en av de växter som orsakar störst problem i Nordamerika. De senaste decennierna har malörtsambrosian kommit att bli en invasiv art i stora delar av Europa, där den anses vara en av de mest problematiska växterna, dels i skördeförluster, dels för folkhälsan. I Sverige har den inte lyckats etablera sig på grund av den tidiga frosten som gör att plantan inte hinner sätta frön. Än så länge förekommer arten endast som enstaka individer eller som tillfälliga populationer. Dessutom är malörtsambrosia en kortdagsväxt som vill ha en nattlängd på minst 8 timmar för att kunna inducera blomning, dagsförhållandensom vi inte har här uppe på våra breddgrader. Det finns dock skäl till att oroa sig för en framtida spridning och utbredning här i Sverige. Om den nuvarande klimatutvecklingen fortgår kommer slutet på vegetationsperioden förlängas med upp till 25 dagar till år 2100, vilket kommer gynna malörtsambrosians frösättning då hösten blir längre. Forskare har också hittat populationer i Tyskland som är anpassade till nordligare breddgrader. Studier har visat att dessa populationer har kunnat fullfölja sin livscykel här i Sverige. Ytterligare ett orosmoment är den stora importen av fågelfrön med infekterade frön från malörtsambrosian. Slutligen har malörtsambrosians pollen en förmåga att transporteras otroligt långa sträckor vilket gör att den kan påverka människors hälsa långt ifrån sin växtplats.

I många länder är utbredningen av malörtsambrosian så stor att åtgärder såsom förebyggande och mekaniska åtgärder blivit verkningslösa. För att förhindra en framtida utbredning Sverige krävs förebyggande åtgärder i form av medvetenhetskampanjer, spridning av information via sociala medier och inrapportering till Artportalen. På grund av dess förmåga att hålla livsdugliga frön upp till flera decennier i marken är det viktigt att allmänheten nås av kunskapen om att så fort man ser en malörtsambrosia ska den tas bort.

Att köpa sig tid : hur man kan minska tidsbristen i en småskalig grönsaksproduktion

Maja Johansson

Trädgårdsingenjör Odling

Arbetet tar reda på vad som är mest lönsamt för att lösa tidsbristen i en småskalig grönsaksproduktion, investering av passande maskiner/redskap ställs mot mänsklig arbetskraft. Syftet är att ge odlare en vägledning i hur de kan lösa problemet ur ett ekonomiskt och tidsbesparande perspektiv. Ett företag studeras som case i arbetet för att i slutsatsen kunna få föreslagna förbättringsmöjligheter. 

Det blir snabbt tydligt i arbetet att flera maskiner och redskap för den småskaliga odlingen finns ute på marknaden för att minska arbetsbörda och bespara tid, några mer kostsamma än andra. Det finns många olika redskap, ett för varje arbetsmoment istället för ett multi-redskap som kan användas för allt vilket bidrar till höga investeringskostnader. Alternativ som tas upp är modifiering av olika redskap och maskiner för att passa den enskilda odlingen. Det kräver lite uppfinningsrikedom men hjälp finns att få från andra odlare runt om i världen. 

Att anställa mer personal är ett annat sätt att minska på tidsbristen. Det bidrar till mer ansvar för odlaren som anställer, personal kräver tid och pengar som man måste vara villig att ge. Att inte lägga tid på de anställda kan bidra till negativa konsekvenser. Det finns många olika varianter av arbetskraft att tillgå och detta arbete nämner några av dom, framförallt för visstidsanställning. Relativt billig arbetskraft nämns där man får vara beredd på kunskapsklyftor och osäkerhet vad gäller återkommande arbetare år efter år. 

Det finns även förebyggande åtgärder och utvecklingsarbeten inom företaget som kan minska på tidsbristen. Man kan minska på ogrästrycket genom att göra ett gott förarbete på våren, exempel som tas upp är falsk såbädd. Det finns även ett utvecklingsprogram, Lean, som man kan implementera i sitt företag. Lean går ut på att effektivisera alla möjliga arbetsmoment och ta bort möjliga störmoment. På så vis ska man kunna få ut samma resultat, kanske bättre men med minskad insats. 

Arbetet tar fram många olika förbättringsmöjligheter vad gäller tidsbrist i den småskaliga grönsaksproduktionen. Enligt resultatdelen är maskiner/redskap både fördelaktigt ur ett ekonomiskt och tidsbesparande perspektiv, dock utesluter inte det behovet av mänsklig arbetskraft.

Sveriges strategier för bevarande av biologisk mångfald i odlingslandskapet : en jämförelse av fyra länsstyrelsers aktiva åtgärder för att uppnå miljökvalitetsmålen.

Matilda Fahlgren

Trädgårdsingenjör Odling

Hotet mot den biologiska mångfalden är överhängande och ekosystem förstörs världen över på grund av mänsklig aktivitet. Det intensiva, enformiga jordbruk som bedrivs i världen idag påverkar den biologiska mångfalden i odlingslandskapet negativt. Genom bland annat monokulturer, större fält och kemisk bekämpning förstörs många olika arters livsmiljöer i odlingslandskapet.

Insekter som utför ekosystemtjänster är av stor vikt för att kunna producera livsmedel i världen. För att skydda, återställa och bevara den biologiska mångfalden krävs stora insatser och ett högt tempo. Genom beslut om konventioner och nationella mål initieras arbetet för att stoppa den ogynnsamma utvecklingen.

I Sverige fungerar länsstyrelserna som koordinatörer för en stor del av miljöarbetet. Med hjälp av åtgärdsprogram arbetar länsstyrelser, kommuner och myndigheter mot det gemensamma målet att förbättra och bevara den biologiska mångfalden.

I rapporten har det konkreta arbetet hos fyra länsstyrelser jämförts. Det framkommer en skillnad i hur länen prioriterar mellan naturvårdsarbete och arbete som gynnar produktion, vilket kan bero på hur storskaligt jordbruk det är som bedrivs i länet. Arbetet tar också upp vilka specifika åtgärder som finns för insekter.

Gestaltningsförslag av en pocket park till Malmö stad.

Ellinor Jonsson, Therese Rombrant, & Martina Selinder

Trädgårdsingenjör Design

Malmö stad har sedan 1990-talet genomgått en förtätning för att göra staden så resurseffektiv som möjligt. Effektiviseringen har gett malmöborna en stad som har goda förbindelser att ta sig runt med korta transportsträckor och närhet till lokala butiker. Men samtidigt har förtätningen skett på bekostnad av stadens grönområden och Malmö är idag en av de städer i Sverige som har minst grönyta per person. Resultatet blir att allt fler kommer använda de färre existerande grönytorna och förslitningsgraden kommer bli högre. 5 Parkerna och grönytorna spelar en viktig roll för djurlivet och den biologiska mångfalden i staden. När dessa bebyggs försvinner ett hemvist för olika djurarter samtidigt som faktorer som upptag av dagvatten, buller och luftrening försämras. Naturen i staden har även en viktig funktion för invånarnas hälsa. Människan behöver nämligen natur för att må bra inte bara fysiskt men även psykiskt. Parker lockar folk att gå ut och röra på sig samtidigt som de har ett rekreativt syfte som inte kan ersättas av något annat i staden. För de boende i staden är grönområden dessutom högt värderat och en stor anledning till varför man väljer att flytta till ett specifikt område. Närheten till en park ger dessutom stadsdelar en attraktivare prägel med högre priser. Behovet av natur nära till hands tycks inte minska utan snarare öka och det är för stadsplanerarna ett problem eftersom det är hård konkurrens om ytan inne i städerna. Men genom att anlägga mindre parker, så kallade pocket parks, på obebyggda tomter har problemet med att få in mer grönyta i staden blivit ett alternativ. Vi tycker samma lösning skulle passa Malmö stad som har ett stort behov av att integrera fler grönområden. Vi har därför valt en tomt i Gamla Staden (Hyregatan) där vi gjort ett gestaltningsförslag på en pocket park.

Träflis som jordförbättring : Effekt, användning, och metod

Solveig Lokøen Knudsen

Trädgårdsingenjör Odling

En intensifiering av jordbruket kan hota bördigheten i många jordar och ger ett behov för åtgärder som kan förbättra den långsiktiga bördigheten på ett effektivt sätt. Jordförbättring vid tillföring av organiskt material har visats ge flera positiva effekter på jordens fysiska, biologiska och kemiska egenskaper. I denna litteraturstudie blev träflis jordförbättrande effekt undersökt. Litteraturen visar att tillämpning av olika former för träflis kan ge ökat innehåll organisk substans, näring och positiva effekter på markstruktur. Men en risk för kväve immobilisering i den första gröda efter applicering är hittad i litteraturen. Detta kan undvikas vid tillägg av kväve eller andra åtgärder. Det finns ändå ett behov av ytterligare studier för att kunna utarbeta konkreta rekommendationer för hur dessa material skall tillämpas i olika miljöer och för att bättre förstå den underliggande processen för detta materials effekt på jord.

Egenskaper hos odlingssubstrat av biokol, komposterad bark och torv

Love Bergquist

Trädgårdsingenjör Odling

Torv används idag i stor utsträckning som odlingssubstrat inom många typer av hortikulturell produktion. På grund av den påverkan som torvutvinningen har på miljön så finns det incitament att försöka hitta ett lämpligt substitut som helt eller delvis kan ersätta torv. Försök att ersätta torv inom växtproduktion har utförts förut men på grund av torvens goda fysikaliska och kemiska egenskaper så är det svårt att hitta ett alternativ som uppnår samma lämplighet och funktionalitet. Biokol består av organiskt material som blivit torrdestillerat i en väldigt syrefattig miljö (pyrolyserat) och har tidigare blivit tillskrivet vissa goda egenskaper som jordförbättrare eller substratkomponent. Då egenskaperna hos biokol kan skilja sig väldigt mycket beroende på utgångsmaterial och pyrolysförhållanden så bör egenskaperna inte generaliseras utan istället undersökas hos olika specifika biokol. Vidare uppstår olika effekter utifrån vilken typ av jord eller substrat som biokolet blandas med. 

I detta försök undersöktes de fysikaliska och kemiska egenskaperna hos biokol blandat med komposterad bark och låghumifierad torv i olika proportioner. Blandningarnas egenskaper undersöktes före, under och efter en period av regelbunden bevattning för att utläsa eventuella förändringar. Utifrån resultaten av testerna drogs slutsatsen att blandningarna har potential att fungera som lämpligt substitut till torv som odlingssubstrat.

Hälsodesign för grön rehabilitering på lantgård : ett gestaltningsförslag för att utveckla GreveGardens utemiljö i linje med aktuell forskning.

Victoria Edström

 

Trädgårdsingenjör Design

Mot bakgrund av den stora ökningen av stressrelaterade sjukskrivningar sedan slutet av 90­talet har flera landsting i Sverige satsat på sk Grön rehabilitering. Verksamheten beskrivs som ett paket med miljö, rehabteam och aktiviteter, där naturen spelar en mycket viktig roll i behandlingen. På västgötaslätten utanför Lidköping bedrivs sedan 2016 ett projekt på GreveGarden med Naturunderstödd rehabilitering på lantgård med legitimerad vårdpersonal för personer med utmattningssyndrom. De önskar nu utveckla och förstärka sin utemiljö i linje med aktuell forskning och syftet med mitt arbete är att ta fram ett gestaltningsförslag.

Människor har sedan urminnes tider erfarit vilka positiva effekter naturen kan ge i form av stressreducering och återhämtning. Kunskapen har i modern tid delvis glömts bort men nu åter fått uppmärksamhet. Inom miljöpsykologisk forskning som tog fart på 70­talet, finns ett antal teorier gällande gröna miljöers positiva inverkan generellt men speciellt för de med nedsatt allmänfunktion. Flera av teorierna har sitt ursprung i evolutionsbiologiska förklaringar, men på senare år kompletteras detta ofta med kopplingar till personliga erfarenheter. Det finns evidensbaserad forskning som redovisar många positiva resultat gällande hur natur kan stödja i ett vårdsammanhang, inte minst gällande stresshantering. För att synliggöra kopplingen mellan mitt gestaltningsförslag och forskningen, presenterar jag översiktligt delar av denna forskning.

Det största fokuset i detta arbete ligger emellertid på hur forskningen samt kunskap om verksamheten och brukarnas behov kan integreras i ett gestaltningsförslag. Genom litteraturstudier, intervju och platsanalys fås en god bild över brukarna och deras behov. Patientgruppen med utmattningssyndrom har framförallt många kognitiva och känslomässiga symptom vilket innebär att de är väldigt känsliga för sin omgivning. Utformningen av utemiljön är därför av mycket stor betydelse. Det öppna jordbrukslandskapet runt GreveGarden, den unga lövskog som planterats som stomme i norra delen av tomten, odlingsland, växthus och öppna grus­ och gräsytor utgjorde goda förutsättningar för mig att kunna utveckla utemiljön för ytterligare anpassning till målgruppens olika behov av framförallt avskildhet, rofylldhet, kravlöshet och sinnesstimulans.

För att kunna integrera forskningen om naturens positiva effekter i ett gestaltningsförslag studerade jag litteratur inom den del av landskapsarkitekturen som kallas Evidensbaserad hälsodesign (EBD). Där fann jag ett designverktyg QET, the Quality Evaluation Tool, som kunde hjälpa mig i min designprocess att arbeta på ett medvetet sätt och inte missa viktiga kvaliteter i utemiljön. Verktyget gav också stöd för ett holistiskt synsätt som tar hänsyn till hur olika aspekter samverkar eller kompletterar varandra till en fungerande helhet. Resultatet blev ett gestaltningsförslag i form av en illustrationsplan med tillhörande text. En analys av gestaltningsförslaget gjordes också med hjälp av andra designkriterier funna i litteraturen och jag fann att förslaget låg i linje även med dessa. Därmed drar jag slutsatsen att syftet med arbetet har uppnåtts och att designverktyget jag använt är heltäckande.

Arbetet är relativt omfångsrikt eftersom hela linjen från generella miljöpsykologiska teorier till färdigt gestaltningsförslag presenteras. I diskussionen reflekterar jag i vilken omfattning som kunskaper om generella teorier krävs, för att skapa ett gestaltningsförslag i linje med aktuell forskning om man använder sig av de designkriterier eller designverktyg som forskningen genererat.

En skolgårdsgestaltning utifrån perspektiven hos barn i flera åldrar

Cassie Lexiia Gruwert & Felicia Svensson

Trädgårdsingenjör Design

Axonaskolan är en friskola som ligger i Tollarp sydväst om Kristianstad. Skolgården är till för förskolebarn och upp till och med årskurs 9. Här är det stort fokus på elevernas hälsa och utomhusaktivitet. Därför är det ett krav att varje elev tillbringar alla raster utomhus oavsett väderlek. Utemiljöns utformning och utbud av funktioner har på så sätt en stor betydelse för eleverna. Skolans ledning har även ett önskemål om att skolgården ska fungera som en mötesplats för alla åldrar. Elevers åsikter och synpunkter om deras egen skolgård bör tas hänsyn till vid planering och utformning. Utemiljön har en positiv påverkan på barn i allmänhet och bör därför ges de bästa möjliga förutsättningarna. Målet med studien är att arbeta fram ett gestaltningsförslag för Axonaskolans skolgård som utgår ifrån barns perspektiv och bidrar till att eleverna i olika åldrar interagerar och socialiserar med varandra. Metoderna promenadintervjuer med utvalda elever och enskilda pedagoger samt en rörelseanalys över elevernas användning av skolgården kombinerades för att få en djupare och mer detaljerad förståelse för elevernas perspektiv och användning av deras skolgård. Resultatet klargör att elevers behov och önskemål förändras med åldern. Dessa behov kan man tillgodose genom en väl planerad skolgård. Där kan barn i olika åldrar ha möjligheten att utmana sig själva fysiskt samtidigt som den sociala samvaron främjas. Samtliga elever på Axonaskolan upplever skolgården som en härlig plats att vistas på men upplever vissa brister, i form av sittplatser, möjlighet till klättring och tycker att delar av skolgården prioriterar de yngre barnen. Gestaltningsförslaget som tas fram är en möjlig lösning på en komplettering med det eleverna på Axonaskolan upplever fattas på deras skolgård. Det har varit mycket intressant att göra en fördjupning i detta ämne, att behandla en skolgård och få utveckla det till att passa barn i olika åldrar. Alla skolgårdar borde utvecklas för att passa barn bättre och på så vis påverka och gynna deras välbefinnande och utveckling.

Växtdynamik i ett landskap under förändring : vegetation som teknisk lösning för att avhjälpa jorderosion i slänter

Hanna Blomstrand

Trädgårdsingenjör Design

För att kunna undersöka vegetation som ett tekniskt instrument för att avhjälpa erosion ger denna uppsats grundläggande kunskap om vad erosion är samt hur vegetation påverkar platsen och markstrukturen.

Denna uppsats undersöker hur man kan avhjälpa erosion med hjälp av vegetation för situationer som är särskilt lämpliga att tillämpa tekniken på. Samt utreder situationer där erosionsrisk finns och ger exempel på vegetationssystem anpassade för den specifika situationen. Kunskapen i litteraturstudien har tillämpats i tre fallstudier där en platsspecifik lösning har utvecklats för var och en av fallstudierna.

Till grund för fallstudierna undersöks vilken vegetation som har bäst tekniska kvalitéer för att fullfölja sin uppgift som stabilisator. Vidare diskuteras vilka synergieffekterna är av metoden, som bidrag till den biologiska mångfalden likväl som upplevelsen av platsen och dess påverkan på sin omgivning.

Genom litteraturstudier ges svar på när och hur man kan använda vegetation som metod för att avhjälpa erosion. Hur vegetationssystem kan etableras, och hur detta kan komma att fungera som ett balanserat system.

Vidare diskuteras givna lösningar för föreliggande fallstudier samt vilka utmaningarna är inom tekniken till grund för dess tvärvetenskapliga kunskapskrav.

  • Black Facebook Icon
  • Black Instagram Icon
  • LinkedIn - Black Circle

© 2017 av Trädgårdsingenjörernas Riksförbund.